Panik/Ångestattack!?
jag gick och la mig i går vid 12 tiden kanske, jag hade svårt och somna men tillsist gick det. jag vaknade av att mentor stirrade på mig, jag frågade var det va o tydligen så hade jag armbågat honom i huvudet. något jag aldrig har gjort innan. jag brukar vara väldigt lätte väkte o sover väldigt stilla. men jag somnar om igen efter en bra tid.
kl halv 4-4. jag drömmer om jag gjort under hela natten att någon följer efter mig, eller mer bara finns där. men den sista drömmen jag hade som jag kom ihåg och vaknade av var att en insekt var under mitt täcke. den hade 6 ben och var vit, blanning mellan en spindel och krabba. fast utan spettsiga klor o den hade ingen kropp. bara sex ben.
jag drömmer att den är under täket och den ska bort, jag ser att jag kasstar bort täket och den vita varelsen springer bort. samtidigt som jag vaknar av ett skrick, ett skrik jag aldrig har hört innan, ett överlevnads skrik. det va mitt eget skrick, jag har spräkt läppen och bittit i under läppen som jag skrikit.
mentor vaknar av en riktig duns, förmodligen för att jag trillar ur sängen, i nästa sekund börjar jag flaxsa med händer och fötter, jag förflyttar mig länge o längre in mot sängen, där mentors plats är. jag skricker och letar efter malou som jag hör skälla samtidigt som mentor tar tag i mig och skricker, Maija Maija. där vaknar jag, fast jag har hört mentor och malou har jag inte förståt vad som hänt.
när mentor fått kontakt med mig säger han det va en dröm, det va en dröm samtidigt som jag kallar på att malou ska komma upp i min famn.
Sen dess har jag itne kunnat sova. jag försökta sova med mentor den först tiden väldigt hårt om mig, men det gick itne tankar o panik o ett stort tryck över bröstet va där hela tiden. vid halv 6 då kl ringde för mentor skulle till jobb bad jag honom stanna hemma. jag ville itne lämnas ensam. vi gick upp halv 6 på morgonen jag klarade itne vara i sovrummet länge. så vi satte på filmen bolt så jag kunnde komma på andra tankar.
jag ringde till mamma o hon har varit här en runda. skönt.
fortfarande kan jag inte släppa mitt skrick, vi trodde minst att grannar o polisen skulle komma men ingen har dykt upp.
jag har aldrig varit med om dess like och jag hoppas itne jag behöver det igen. nu är kl 9.20 o jag har inte sovit mycket så jag tängt få göra det nu. jag hoppas jag klarar det.
hoppas aldrig deta händer igen, aldrig mer...
kl halv 4-4. jag drömmer om jag gjort under hela natten att någon följer efter mig, eller mer bara finns där. men den sista drömmen jag hade som jag kom ihåg och vaknade av var att en insekt var under mitt täcke. den hade 6 ben och var vit, blanning mellan en spindel och krabba. fast utan spettsiga klor o den hade ingen kropp. bara sex ben.
jag drömmer att den är under täket och den ska bort, jag ser att jag kasstar bort täket och den vita varelsen springer bort. samtidigt som jag vaknar av ett skrick, ett skrik jag aldrig har hört innan, ett överlevnads skrik. det va mitt eget skrick, jag har spräkt läppen och bittit i under läppen som jag skrikit.
mentor vaknar av en riktig duns, förmodligen för att jag trillar ur sängen, i nästa sekund börjar jag flaxsa med händer och fötter, jag förflyttar mig länge o längre in mot sängen, där mentors plats är. jag skricker och letar efter malou som jag hör skälla samtidigt som mentor tar tag i mig och skricker, Maija Maija. där vaknar jag, fast jag har hört mentor och malou har jag inte förståt vad som hänt.
när mentor fått kontakt med mig säger han det va en dröm, det va en dröm samtidigt som jag kallar på att malou ska komma upp i min famn.
Sen dess har jag itne kunnat sova. jag försökta sova med mentor den först tiden väldigt hårt om mig, men det gick itne tankar o panik o ett stort tryck över bröstet va där hela tiden. vid halv 6 då kl ringde för mentor skulle till jobb bad jag honom stanna hemma. jag ville itne lämnas ensam. vi gick upp halv 6 på morgonen jag klarade itne vara i sovrummet länge. så vi satte på filmen bolt så jag kunnde komma på andra tankar.
jag ringde till mamma o hon har varit här en runda. skönt.
fortfarande kan jag inte släppa mitt skrick, vi trodde minst att grannar o polisen skulle komma men ingen har dykt upp.
jag har aldrig varit med om dess like och jag hoppas itne jag behöver det igen. nu är kl 9.20 o jag har inte sovit mycket så jag tängt få göra det nu. jag hoppas jag klarar det.
hoppas aldrig deta händer igen, aldrig mer...
Kommentarer
Trackback
