maijz

Om någon timme sitter jag på tåget på väg ner till La.

Ska väl bli skönt att komma hem. Känns som det va alldeles nyligen jag va där så har inte precis saknat det, va rätt trött på skiten när jag stack. Men jag hoppas thess skaffar sig lite tid för mig. hoppas hoppas HOPPAS :)

 

Idag fick jag även dagisplats för lilla Malousan så snart ska min lilla bebis komma upp till mig igen :) Det hade dock blivit dyrare och tiderna sämre, men så får det väl vara. Jag vill ha min lilla tjej hos mig så :) Får hitta mig ett litet extra jobb så jag har råd med henne ;) hehe. nej allt ska nog lösa sig bra ska ni se :)

 

Jag får ta o packa det sista för att sen börja bege mig mot centralen, mot Landskrona.

 

Har verkligen fått tänka till o inte för att det är min försa kärlek så sätt men det är min första riktiga kärlek.

 

O min första riktga kärlek va Emil.

Vi fick nog kontakt via Lunarstorm. Fråga mig inte hur, var, varför. Men efter att vi hade pratat där ett tag så blev det att vi träffades hemma hos mig efter att jag varit hos kusinerna och gjort julgodis. Jag hade precis legat i halsfluss o va så täppt i näsan o senare på kvällen kom mamma in o tvingade på mig hostmedicin. Pinsamt liksom ;) Jag kommer också ihåg att vi va ute o gick en jätte lång runda o mina fingrar va så kalla så jag knappt kunde röra dom o ont gjorde det. brrr, kalla vinter. säkert efter så där två veckor senare så va jag o emil tsm...

 

Körtelfeber fick jag också under denna tiden vi va tsm så jag o emil satt mer eller ihoppa en viss tid. Vi gjorde verkligen allt tsm. Bara som en sån sak som att cykla hem själv en kväll fanns inte. jag blev alltid hemkörd. De få dagar jag då sov själv. Men vad jag kan komma ihåg så umgiks jag också rätt mycket med mina vänner, men jag kan ha fel ;P

 

Jag och Emil va tillsammans i 11månader. Jag va 16 år och gick första året på gymnasiet och han va 18år och gick sista året. Det va riktigt sån där tonårskärlek allt så nytt o det va liksom på riktigt tyckte man. Det skulle vara hela livet. *host*

 

Men sen är ju saken den att Emil är verkligen en av de bästa o snällaste människorna som finns. Han gjorde verkligen allt man bad om. Jag va absolut inte så rättvis mot honom som jag borde varit. Men han va lite för snäll så jag blev lite för dum av det.

 

Emil är en väldigt fin o omtänksam människa o jag är väldigt glad o tacksam över att det just va han som va min "första kärlek". I många år efter vi gjort slut, va vi bästa kompisar men idag är vi bekanta, jag är alltid lika glad över att se honom och vi växlar några ord så där. Men annars är det ju faktiskt så att jag har mitt liv o han har sitt liv.

Vi va ju liksom bara en tonårscrash...

 

Fina, fina Emil.

Tack!

 

 Exakt så här såg emil ut då :P Hoppas han inte dödar mig för jag stulit denna bilden o lagt den här :P

 

Kan ju också tillägga att idag, är Emil sambo o förlovad med världens sötaste Sandra. De verkar ha ett sånt förhållande folk kan döda för. Jag tycker de är så fina o ser så säkra ut tillsammans. Lyckos dom!

 

 

 

Vet ni vad imorgon sk ajag åka hem. MIn köra mor vill ha hem mig nu när jag är sjukskrien så det är väl bara att lyssna. än så länge vet jag itne riktigt hur jag ska ta mig hem förhoppningsvis med bil. Men jag har inte packat än :P

 

O vet ni, idag har jag legat i sängen exakt hela dagen. såret har för första gången på jätte längre inte varat eller blött. så det är riktigt nice, hoppas det kan förbli så :) tänk att lite stillasittande kan hjälpa så mycket :P

 

Som ni vet så har jag pratat med thess idag också o vill bara hem till min pusisenuss gumma. får hemlängtan så fort jag pratar med henne.

 

Onsdag - Söndag sla jag befinna mig i la. ska bli mys <3

Jag o thess pratade i telen tidigare ikväll och vi kom in på det här med tjejer och bråka. Thess berättade att hon hade suttit på en fest där ett liten gäng hade suttit och diskuterat just detta. Då en av killarna hade sagt att han o sin tjej hade kunnat haft det hur bra dom helst i 2 veckors tid. Men då kunde flickvännen helt oproviserat verkligen vrida o vända o dra i allt bara för att få igång ett bråk.

 

Och i natt drömde jag om ett ex, stoffie faktiskt. Så när jag vaknade i morse så ville jag bara smsa honom och skriva att jag saknade honom. Men egentligen vet jag nog mycket väl vad det handlade om. Jag saknade nog någon att bråka med. Och om det va nått jag o stoffie kunde så va det bråka. Men när jag väl vaknat till ordentligt och fått mitt förnuft till fånga så insåg jag ju hur dum ide det hade varit o slängt iväg ett sms till honom. Bara för att få igång ett bråk liksom! Vem gör det!? haha.  Jag saknar honom så klart ibland. väldigt sällan, men det händer. Den där snälla, omtänksamma, bra stoffie (vännen Christopher) som tyvärr inte finns längre.

I miss you, the old you, the new you suck... lite så ;P

 

Nu när jag tänkte efter lite så har jag också lagt märket till att jag har försökt bråka med en av mina närmsta killkompisar här uppe, Jonas. Men som gensvar har jag bara fått höra att jag är drama. Så det har jag lagt ner lika fort :P

 

 

Jag tror tjejer behöver bråka av sig lite för att få lite sinnero och lugn i själen då o då.

 

Tror dock killar behöver det också men kankse inte lika mycket och på exakt samma vis.

 

Men med lite tjaft mår nog alla lite bättre, eller vad säger ni ;)

 

 

 

 

(Jag har skrivit detta inlägg engång innan, vilket blev mycket bättre min vi får nöja oss med detta)

Äntligen hade jag lute skriv lust o vad tror ni händer. skiten försvinner. ååå det va ju ett jätte roligt inlägg, kan man bli trött för mindre eller... åååååå förbannade skit mög!

Livet är då verkligen speciellt.

 

Just nu tycker jag att inget går min väg. eller det går verkligen inte min väg. Det vill sig bara inte. Jag hoppas att det snart är återställt. Att jag bara kan le o vara glad för att jag faktiskt är det, från hjätat och ut.

 

Min sommar blev en lång sjuksrkivning och en veckas semester, nu är jag tillbaka i stockholm och jag har jobbat i 2 veckor. Men kroppen orkar inte så jag kommer vara sjukskriven nästa vecka igen. Jag hoppas det ska räcka med en vecka.

 

Jag vet inte vad jag ska säga, eller vad jag ska göra.

Men jag hoppas påatt det är bra snart!

 

 

Jag heter Maija Langvad eller nu ljög jag faktiskt. Mitt så att kalla det riktiga namn är faktiskt Maja. Min mamma o pappa döpte mig till Maja, Lovisa, Erika Langvad efter att min storasyster ville jag skulle heta Maja då hennes favoritbok va "Majas alfabet".Så alltå blev det helt enkelt Maja. (Jag kommer säkert komma tillbaka till varför ett litet men väldigt viktigt I kom in i mitt namn)

 

Jag är 25år gammal och kommer och är uppvuxen i Landskrona. Men sen den 14 Oktober 2011 har jag bott här uppe i underbara Stockholm.Jag behövde komma ifrån Landskrona så jag tog mitt pick o pack och min lilla vovve och förflyttade mig. Ett av de bästa valen jag någon gång gjort tror jag. Efter Malou då. Malou är min lilla en ögda vovve på snart 6år.Hon är mitt hjärta, min ögonsten min lilla pirat.

 

Hur skulle jag då beskriva mig själv.

Jag är envis, sprallig, glad, framåt, pratglad, dyslektiker, social, klantig, spontan, förvirrad, smart, bra, bättre, bäst.

Tänkte först skriva lite egativa saker här med, men jag hoppar det, folk bryr sig så mycket mer om det negativa och man kan alltid hitta så mycket mer negativt om sig själv än positivt. Nej vi ska vara mer positiva och skippa det negativa. Själv klart är vissa av ovanstående ord kanske inga bra egenskaper att ha eller att vara, men jag skulle heller inte kalla dom negativa, utan mer bara: sån är jag helt enkelt.

 

Ett motto jag går efter och har gjort väldigt länge är: Det löser sig, det gör det alltid...

Ord med mening som blivit så viktiga för mig.

 

Och nått jag har märkt om mig själv i sommar är att jag är nog en av det starkaste människorna jag känner.

 

Jätte flumt svar så vi kör det i blankettfor i stället:

 

Namn: Maija (Maja) Langvad

Ålder: 25år (87a)

Föräldrar: Mamma Marie och Pappa Maguns

Syskon: Sofie 28år Elinore 21år

Djur: Malou 6år, Jack Russel Terrier

Favorit färg: Grön

Ögonfärg: Grön

Hårfärg: Blond (host)

Längd: 163,5cm

Skostorlek: 35-36

Bor:Stockholm, inneboende

Cevilstånd: Ogift (singel så att säga)

Bästa kompis; Therese

Favoritmat: Köttbullar potatismos o lingon

Övrigt: Blev skillsmässobarn vi 22års ålder och har där efter fått en liten plast familj. Lars-göran, Joachim och Amanda :)

 

Så jag hoppas ni fått en liten bild ut av vem jag är :)

Ha det nu så jätte bra allihoppa.